Fredagkväll

Nu åker jag och min blåa klänning för att smaska i oss kräftor och njuta av vänners sällskap. Så tvetydiga känslor atm. Å ena sidan ser jag framemot kvällen sjukt, har inte firat en härlig kväll tillsammans med vännerna på länge, men faktumet att han inte kommer att vara där tar ont. och att det är mitt fel. När jag tänker på det vill jag bara krypa i sängen och glömma världen. Men kanske lite fest med vänner är vad jag behöver. Vi kommer klara dehär som vi alltid gjort. Ser framemot att sitta ute på terassen omringad i en filt och snacka om livet sent in i natten.